ARTIKEL - läs fler artiklar
Det egentliga problemet med ekologiska livsmedel, del 2

Inga bekämpningsmedel = Lägre avkastning = Högre kostnader = Låg lönsamhet?

Avkastningsnivåerna är lägre och kostnaderna högre för giftfritt, ekologiskt, lantbruk jämfört med konventionellt lantbruk. Detta är ofta ett argument för bönder att inte övergå till ekologiskt lantbruk. Men lönsamheten för ekologiskt lantbruk är högre än för konventionellt.

"Merbetalning för ekologiska produkter finns för att de ekologiska producenterna har lägre avkastningar, högre foder- och uppfödningskostnader, längre karenstider efter behandlingar, det behövs större stallytor, arealer m.m. Merbetalningen finns för att kompensera allt merarbete som det innebär att odla ekologiskt eller driva ekologisk djurhållning" (Ekologisk produktion - Varför matchar inte utbudet efterfrågan? - en kortversion av jordbruksverkets rapport 2008:10).

Konsumenterna betalar alltså mer för det ekologiska och giftfria lantbrukets produkter därför att avkastningarna är lägre och arbetet mer omfattande. Kostnaderna står lantbrukarna för och dessa måste alltså belasta konsumentpriset. Men betalar den konventionelle lantbrukaren kostnaderna för att använda ex. bekämpningsmedel? Kostnader som läggs på konsumentpriset? Användning av bekämpningsmedel kräver omfattande kemiska analyser för att bekämpningsmedelsrester inte ska finnas i våra livsmedel. Detta är en del i det konventionella lantbrukets drift. Men vem betalar för dessa kostnader och belastar dessa kostnader varan till ett rätt pris?

Vem betalar samhällets kort- och långsiktiga kostnader för det konventionella lantbruket och hur räknas dessa kostnader in? De kortsiktiga kostnaderna är lätta att beräkna och innefattar ex. kemiska analyser av restsubstanser från bekämpningsmedel. Bönderna som producerar "risklivsmedel" står inte för dessa analyskostnader eller det ständiga arbetet med att utveckla analysrutinerna. Ibland kan man inte låta bli att låta tankarna gå till doping inom idrotten. När ska analysverksamheten inom lantbruket komma ifatt problemet?

I de långsiktiga samhällskostnaderna ligger substansernas inverkan på miljö och hälsa. För att kunna nå en uthållig livsmedelsproduktion måste ett alternativ till det s.k. konventionella lantbruket genomföras. Det alternativ som står till buds är det s.k. ekologiska lantbruket. Benämningarna konventionellt och ekologiskt förefaller ganska ointressanta och skapar lätt vilseledande uppfattningar. Det lantbruk som är utstakat av politikerna som hållbart är det giftfria lantbruket med minskad belastning på miljö och hälsa.

Potatis som exempel

Jordbruksverket skriver i sin rapport: "Ekologisk potatisodling innebär ett stort risktagande för odlaren eftersom bladmögelsangrepp och brunröta i värsta fall kan innebära att skörden uteblir" (jordbruksverket rapport 2010:1).

Det står också i rapporten under rubriken Bekämpad gröda "Det kan vara frestande att odla konventionellt; att använda bekämpningsmedel mot bladmögel och andra sjukdomar för att försäkra sig om en god skörd och säker inkomst. Men konventionell potatis är den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige. Både när det gäller antalet besprutningar per säsong och andelen aktiv substans per hektar. Man sprutar mot ogräs, sjukdomar och insekter och för att få blasten att vissna vid rätt tidpunkt, men mest mot bladmögel. Bintje och King Edward är särskilt känsliga för bladmögel och sprutas upp till 10 gånger i södra Sverige. Och trenden går mot fler besprutningar i hela landet. Bladmögelsmittan sprids främst via dålig sättpotatis och därefter med vinden. Att odla samma potatissort på samma åker, år efter år, ökar smittorisken. Om vilosporer av bladmögel hamnar i jorden kan de ligga kvar och angripa nästa års odling". Vidare står det följande: "Bekämpningsmedlen kan skada djur och växter i odlingslandskapet och förorena yt- och grundvatten. Jordbrukets användning av kemikalier kan leda till mycket allvarliga och långsiktiga, negativa konsekvenser. Ungefär hälften av de beredda potatisprodukterna och all bakpotatis importeras. Ofta använder man mer bekämpningsmedel i potatisodlingen utomlands jämfört med i Sverige".

Under rubriken Ekologisk odling står det vidare följande: "Ekologisk potatis odlas utan bekämpningsmedel och handelsgödsel. I genomsnitt blir de ekologiska skördarna bara ca 2/3 av de konventionella och ekologisk potatisodling innebär alltså ett stort risktagande för odlaren. Ett omfattande bladmögelangrepp kan göra att blasten vissnar ner och knölarna kan få brunröta. I värsta fall kan det innebära att det inte blir någon potatisskörd alls. För att minska riskerna för bladmögelangrepp måste den ekologiske odlaren välja friskt utsäde, odla på olika ställen olika år, pröva ny teknik och byta till de nya sorter som introduceras genom forskning och utveckling. Det är också tillåtet att bespruta med t.ex. ett örtextrakt. Att välja ekologisk potatis innebär en möjlighet att få pröva nya och spännande potatissorter! Men priset varierar; ibland är den ekologiska potatisen lika billig som den konventionella i butiken, ibland är den dubbelt så dyr. Den konventionella potatisen skulle dock vara dyrare än i dag om miljökostnaden räknades in". (kursiveringen är gjord av oss)

Jordbruksverket konkluderar - "Ekologisk produktion är en relativt ny företeelse i dagens moderna jordbruk. Det torde därför finnas en god potential att öka avkastningen genom förbättrade metoder i både växtodling och animalieproduktion. Växtföljder, växtnäringstillförsel, ogräsbekämpning och foderstater kan vara några områden där forskning och försök kan ge ökad avkastning. Ekologisk produktion innebär också ofta lägre produktionskostnader i form av insatsmedel, vilket gör att avkastningen kan vara lägre med bibehållen lönsamhet".


information:
- Jordbruksverket rapport 2008:10
- Ekologisk produktion - Varför matchar inte utbudet efterfrågan? - en kortversion
- Jordbruksverket rapport 2010:1

(inlagt 2011-01-26)
läs fler artiklar

Ekologiskt mat för den fattige är överlevnad - för den rike premiummat

(inlagt: 2015-11-13)

STÖD världens viktigaste utmaning - vår existens - naturen

(inlagt: 2015-06-21)

Expressen och Myten om ekologisk mat - artikel 1

(inlagt: 2015-05-28)
Varför skulle ekologisk odling i Sverige ge mindre skördar?

(inlagt: 2014-11-09)
Dagligvaruhandeln satsar ekologiskt - men hur hittar man eko-varorna?

(inlagt: 2014-10-21)
Vet du varför du äter ekologiskt?

(inlagt: 2014-09-29)
Kommentarer till Coops ekolöfte: De svenska politiska partierna dribblar som vanligt med begreppen

(inlagt: 2014-05-15)
Coop rustar för att öka försäljningen av ekologisk mat

(inlagt: 2014-05-13)
Agroekologi som lösningen och varför industriellt jordbruk inte längre är livsdugligt

(inlagt: 2013-12-11)