ARTIKEL - läs fler artiklar
Insekter eller elefanter eller människa - vilka försvinner först?

Medan vi förfasar oss över att elefanter dör av allt värre torka, dör ca 400 000 arter av de 1 miljon insektsarter vi känner till. Om många insektsarter dör ut, kommer detta att få förödande konsekvenser för ekosystemen och därmed oss människor. Det är lätt att räkna elefanter och andra stora djur. Det är betydligt svårare att räkna insekter. Det är lätt för människor att bli engagerade när elefanter, tigrar och andra stora djur dör eller hotas av utrotning. Då vidtar vi dyrbara räddningsaktioner. Det är mycket svårare med insekter. Möjligtvis är bin något som engagerar människor, men dessa arter är bara en mycket liten del av alla insekter som hotas av utrotning. Men varför? Varför dör insekterna? Det enkla svaret är jordbruket. Modernt jordbruk betyder omfattande användning av bekämpningsmedel (i hela världen) och brist på livsutrymme för insekter (i hela världen). Om inte ekosystemen ska kollapsa måste bekämpningsmedelsanvändningen minskas drastiskt d.v.s. elimineras och livsutrymmen för insekter återskapas. Det måste bli slut på de stora bekämpningsmedelstillverkarnas makt över politiker.

Problemet är att politiker världen över, med få undantag, måste betraktas som korrupta när de försvarar det moderna industrialiserade lantbrukets metoder. Det finns även forskare och forskningsinstitut som försvarar det moderna lantbrukets metoder. Deras agenda är obegriplig - antingen betingas den av en otrolig dumhet och okunnighet eller något ännu värre - korrumperade av grupper som endast ser ett kortsiktigt sätt att tjäna pengar och är livrädda för att vinsterna ska minska.
 
Men när vi människor äter de livsmedel, vilka har, som det heter, skyddats med bekämpningsmedel ska vi bry oss om vår egen hälsa? I normala fall är det inte farligt för din hälsa att äta vanligt odlade frukter, bär eller grönsaker, även om det finns rester av bekämpningsmedel skriver livsmedelsverket. Vidare skriver man - Det går alltså inte att säga att ekologisk mat är bättre för hälsan än konventionell mat. Det viktigaste för din hälsa är att äta mycket frukt och grönsaker, oavsett hur de är odlade. Det livsmedelsverket glömmer, är att den som inte vill ta risken att få i sig eller sina barn hormonstörande ämnen eller cancerframkallade, har ett enkelt alternativ - ekologiskt odlade livsmedel. Varför är inte livsmedelsverkets information tydlig i denna fråga? Vem skyddar livsmedelsverket? Livsmedelsverket riskerar att bli betraktade som korrupta d.v.s. i händerna på de ekonomiskt starka krafter som inte vill se ett förbud mot ämnen, som med stor sannolikhet inte bara är farliga för miljön utan också farliga för människors hälsa. När väl forskningen blir för överväldigande och det inte längre går att dölja sanningen, hur ska man då kunna lita på livsmedelsverkets kompetens och objektivitet. För livsmedelsverket borde försiktighetsprincipen gälla. De gränsvärden som satts upp för olika bekämpningsmedel ligger i många fall långt över de mängder som kroppen använder i hormonreglerande syfte - och - tänk på att du varje dag äter av livsmedel som innehåller en liten mängd bekämpningsmedelsrester men som ackumuleras i kroppen. Det vore märkligt om gift som ska döda insekter, svampar, ogräs och patogener skulle vara helt ofarligt för miljö och hälsa. Giftet kan knappast veta vilka insekter eller mikroorganismer som är sjukdomsspridare och vilka växter som är ogräs. Och en annan sak som är ytterst viktig för vår hälsa är de kroppsbefrämjande mikroorganismer vi människor (liksom andra djur) har inte bara i magen utan i stort sätt i hela kroppen. Det går alltså definitivt inte att säja att gift är ofarligt - särskilt inte med tanke på sjukdomar eller handikapp som utvecklas under längre tid - som resultat av hormonstörningar eller immunologiska störningar. Det finns heller inga undersökningar som visar vilken risk en blandning av bekämpningsmedelsrester och andra miljögifter har på vår hälsa, men det borde vara uppenbart att risken för ohälsa ökar med antalet kemikalier i kroppen.
 
Men ett långt större hälsoproblem uppstår när insekter som är avgörande för våra ekosystem försvinner. Och när detta konstateras bero på ohämmad bekämpningsmedelsanvändning så borde problemet vara lätt att lösa - förbud!
 
Exempel på ett av de mest använda insektsgifterna är klorpyrifos - ett insektsmedel som blockerar nervsignaler - vilket - i stort sett alla insektsgifter gör. De är med andra ord nervgifter typ stridgaser. Klorpyrifos har en struktur som gör det reaktivt och instabilt, vilket är avsikten.

Klorpyrifos används för att ta död på ett brett urval av insekter, särskilt Lepidoptera (d.v.s. fjärilar), men också Coleoptera (d.v.s. skalbaggar), Diptera (d.v.s. flugor och myggor m.fl.), Hemiptera (halvvingar ex. bärfisar, vägglöss), Homoptera (ex. bladlöss) och andra klasser.
 
Hymenoptera (d.v.s. steklar, bin, myror, getingar) är inte upptagna på listan eftersom de inte anses vara skadedjur - men - de drabbas också - liksom grodor och fiskar.
 

Rester av klorpyrifos finns i frukt (inklusive citrus), vinstockar, grönsaker, potatis, gurkväxter, sallad, paprika, tomater, spannmål, majs, sojabönor, bomull, kaffe, kakao, ris, pekannötter, raps, sockerbetor, prydnadsväxter, skogsbruk, etc.

Avsikten är att klorpyrifos ska blockera nervsignaler och sätta nervsystemet ur funktion vilket är tänkt att döda skadeinsekter. Men, som många andra reaktiva ämnen finns inga garantier för att dessa ämnen inte också stör andra kroppsfunktioner än de är avsedda att sätta ur spel. Det kan givetvis inte heller garanteras att de inte påverkar både djur och människa. Särskilt känsliga är individer under utveckling som foster, barn och ungdomar.
 
Det är en mycket dålig idé att utsätta sina barn för de risker bekämpningsmedelsrester utgör - även när de är i mycket små mängder. Kroppen använder egna signalämnen i mycket, mycket små mängder för att reglera utveckling men också för att reglera ständigt pågående kroppsfunktioner.
 
Den som garanterar bekämpningsmedelsresters ofarlighet tar på sig ett ytterst stort ansvar. (Klorpyrifos är förbjudet i Sverige men tillåtet i många EU-länder, 20 länder, och många länder utanför EU). Inom EU beräknas hormonstörande ämnen kosta samhället 157 miljarder euro, d.v.s. 1 666 miljarder kronor per år, och bekämpningsmedelsrester av klorpyrifos har hittats i blodet hos alla som provtagits. Myndigheterna vet att bekämpningsmedelsrester kommer från importerade vegetabilier. Forskningen har kopplat bekämpningsmedelsrester till hormonstörningar hos foster, barn och ungdomar som leder till ADHD men även Parkinsons sjukdom samt minskad IQ. Eftersom kloripyrifos är ett instabilt och reaktivt ämne har det visats att inte bara påverka hormonsystemet utan även immunsystemet. Det har visats minska antalet vita blodkroppar. En påverkan på immunsystemet riskerar att försämra kroppens både interna skydd mot felaktiga funktioner som sker i fallet cancer men även försämra skydd mot externa faror som sjukdomsbakterier. Det kanske inte är så konstigt att bin dör av sjukdomar när de utsatts för insektsgifter där immunsystemet försämrats. Det kanske inte heller konstigt om människor skulle riskera att immunsystemets inre och yttre skydd mot sjukdomar och felaktiga funktioner blir försämrat av insektsgifter. Immunförsvarets vaktceller och andra celler "arbetar" i oerhört låga antal och i detta perspektiv är den mängd bekämpningsmedelsrester som livsmedel innehåller och överförs till kroppen inte det minsta ofarliga. Levande individers kroppsreaktioner effektueras av precisa styrningar genom sofistikerade signaler. Halt (d.v.s. koncentration) är ett fullkomligt ointressant begrepp i sammanhanget nervsignaler, hormonstyrningar eller styrningar av immunsystemet. Koncentration är ett statiskt begrepp medan signaler och hastigheter är kopplade till processer. Vi kan inte avkoda nervsignaler eller andra signalsystem i den levande organismen men vi vet att signalerna är snabba och precisa och systemen för överföring är känsliga för störningar. Att använda koncentrationsbegreppet för störningar i nerv-, hormon- eller immunsystemen ger inte bara en alltför förenklad bild utan en vilseledande och felaktig bild av problemen.





(inlagt 2019-11-27)
läs fler artiklar

Produktionsparadoxen, jordbruksproduktivitet gynnar ineffektiva livsmedelssystem.

(inlagt: 2019-06-17)

Det industriella lantbrukets smutsiga pelare

(inlagt: 2016-06-07)

Global ekologisk katastrof hotar när insekter dör ut

(inlagt: 2019-02-26)
Faktavändare mot faktaanvändare

(inlagt: 2018-02-23)
När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)
Dödshotet från det konventionella intensivjordbruket - antibiotikaresistens

(inlagt: 2016-02-03)
Svensk media om ekomaten

(inlagt: 2016-01-30)
STÖD världens viktigaste utmaning - vår existens - naturen

(inlagt: 2015-06-21)
Ska vi sluta äta Nutella?

(inlagt: 2015-06-18)