I Sverige produceras ett överskott av el. Det stora problemet med moderna energikällor, som vind och sol, är inte tekniken att generera elektricitet som snabbt utvecklas till både lägre anläggningskostnader och högre effektivitet, utan statens oförmåga att bygga en modern elnätsinfrastruktur som kan leverera el dit det behövs. Idag är kapaciteten att producera elektricitet från vind- och solkraft undermåligt utnyttjad till följd av ett statligt företags, Svenska Kraftnäts, bristande kompetens och vilja att bygga ut elnätsinfrastrukturen. Södra Sverige lider av elbrist eftersom utlovad elleverans, som väl skulle täcka Barsebäcks elproduktion, är minst 5 år försenat och inte fungerar trots att 7,3 miljarder skattepengar plöjts ner i den s.k. SydVästlänkens södra gren d.v.s. Skåne och vidare söderöver för export. Sydsvenska Dagbladet betecknar arbetet, som köps in av statliga Svenska Kraftnät, som ett skandalbygge, som inte bara hindrar befintlig elproduktion från att levereras utan även straffar Skåne med ett högre elpris som det statliga affärsverket Svenska Kraftnät är skuld till. Det är alltså inte kärnkraft, som kan lösa det regionala problemet med elbrist, utan den politiska styrningen av det egna företaget Svenska Kraftnät. Det är uppenbarligen inget fel på Lagen om Offentlig Upphandling heller utan fel och brister i den upphandling som gjorts av Svenska Kraftnät.
 
Att i detta läge förorda det kostnadsineffektiva och icke konkurrenskraftiga alternativet kärnkraftverk borde betraktas som synnerligen ekonomiskt oansvarigt. Kärnkraft är dessutom av EU-kommissionen betecknad som ett icke hållbart energialternativ. Medborgare och företag skulle drabbas av onödigt höga elräkningar om kärnkraft skulle subventioneras igenom av SD, M, KD och L.
 
Dessutom påstår nämnda politiska riksdagspartier att förutom att bygga nya kärnkraftverk ska vi behålla befintliga inklusive Ringhals 1 och 2. Vattenfall påpekar att "Självklart har Vattenfall gjort förnyade analyser av beslutet att stänga och ser inga förutsättningar för fortsatt drift bortom 2020" - Vattenfalls ledning. Efter nedläggning av Ringhals 1 och 2 återstår Ringhals 3 och 4 för vilka Vattenfall räknar med en livslängd på 60 år, räknat från driftstarten, vilket betyder att de är planerade att vara i drift ända in på 2040-talet, vilket också planeras för Forsmark 1, 2 och 3. Men driften kräver investering i oberoende härdkylning, som kostar 900 miljoner kronor för Ringhals och 1,9 miljarder kronor för Forsmark, d.v.s. 2,8 miljarder. Oberoende härdkylning ska säkerställa att reaktorhärden kan hållas kyld i 72 timmar utan hjälp. Detta är en förutsättning för fortsatt drift efter 2020. Ytterligare investeringar krävs för att ersätta föråldrade komponenter. Samma förutsättningar gäller för Oskarhamn 3.
 
Nyamko Sabuni (L): Mer kärnkraft. Det finns forskning och teknik för nya generationer och jag förordar kärnkraft för att vi ska kunna använda det kärnbränsle som redan finns i dag, som behöver grävas ner och som alla är livrädda för. Låt oss återbruka det, så handlar det bara om att gräva ner i tusen år i stället för hundra tusen år. - den svenska vindkraften är subventionerad. För varje watt el från kärnkraft som vi konsumerar går en del av skatten till att subventionera förnybar energi, bland annat vindkraftverk. Sluta subventionera den så kommer kärnkraften att löna sig. Det är våra politiskt fattade beslut som gör att den blir dyrare, det är inte naturlag som uppstått av sig självt. - Liberalerna öppnade under hösten för statliga subventioner av kärnkraften.
Kommentar: Kärnkraftverk typ generation 4, beräknas kunna vara i kommersiell drift först omkring 2030. Utan kraftiga subventioner kommer inga investeringar i högriskprojekt som kärnkraft att ske. Om dessutom långtidslagringen kommer att läggas in i kostnaden för kärnkraftverk är en investering antagligen omöjlig. Subventioneringen av vindkraft innebär 3 öre mer per kWh - ändå långt under vad kärnkraft kostar.
 
Ebba Busch Thor: Sedan har man kommit väldigt långt i frågan om slutförvaret, och tror att man har en fungerande teknik. Man är nära - men inte i mål än - och det är extremt viktigt att vi har en lösning som håller. Det är en fråga om vad vi lämnar vidare till kommande generationer. 
Kommentar: SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) hoppas på att bygget av kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen kan komma i gång i början av 2020-talet och ta runt tio år att genomföra. Den första ansökan om att bygga lämnades in 2011. Därefter har revideringar gjorts i stort sätt varje år. Inget är ännu godkänt.
 
Jimmie Åkesson: Sverige bör delta i internationell forskning kring så kallad fjärde generationens kärnkraft, anser Jimmie Åkesson. Förhoppningen är att tekniken ska återanvända kärnbränsle och sänka tiden som avfallet måste förvaras från 100 000 till 1 000 år.
Kommentar: se ovan under Ebba Busch Thor.
 
Ulf Kristersson: Det är en tragedi att vi först avvecklar Barsebäck - vilket orsakat energiproblematik i Skåne - och nu Ringhals 1 och 2. Hur ser du på riskerna kring att lagra radioaktivt avfall så länge? - De riskerna finns ju, och det har alltid varit den stora stöttestenen kring kärnkraft. I dag har vi en nyktrare syn. Vi jämför risker med varandra. Jag vågar hävda att dödligheten på grund av fossildriven energiproduktion, främst kol, är ofantligt mycket högre än kärnkraft. - Ge Energimyndigheten 100 miljoner kronor per år för att forska på kärnkraft generation 4.
Kommentar: Avveckling av Barsebäck har inte orsakat några skånska energiproblem. Detta är direkt felaktigt. Det är statliga Svenska Kraftnäts oförmåga, trots 7,3 miljarder, att få omriktarstationen i Lyby färdigställd i tid som orsakar både elbrist och för högt elpris. Sedan undrar säkert många hur nyktrare syn löser de tekniska säkerhetslösningar med långtidslagring som krävs för 100 000 års förvaring av icke ofarligt kärnbränsleavfall? Det är Vattenfall som bedömer att Ringhals 1 och 2 inte går att driva vidare. Det är förmodligen klokare att lita Vattenfalls kompetens i frågan än någon politiker.
 
Myndigheternas krav på långtidslagring är 100 000 år. Lösningen på långtidslagring av högaktivt kärnbränsleavfall är på det stadium att en ansökan har lämnats in. Den totala kostnaden för kärnavfallsprogrammet är beräknad till 147 miljarder - från start till mål. 53 miljarder är redan använda. Resterande 94 miljarder är tänkta till kommande kostnader fr.o.m. 2021. Vart tredje år ska en ny beräkning lämnas in av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Vem betalar då? Svensk lag föreskriver att kärnkraftsföretagen ska betala alla kostnader för att ta hand om, korttidslagra, mellanlagra och slutförvara kärnavfallet, vilket bör betraktas som rimligt. Kärnkraftsföretagen ska även betala för avveckling av sina kärnkraftverk. Detta sker genom att, som det heter, kärnkraftsföretagen betalar 5 öre per levererad kWh (kilowattimme) till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Det svenska kärnavfallsprogrammet beräknas pågå till cirka år 2090. Det är självklart konsumenterna av el som betalar.
 
Nyamko Sabuni är den enda partiledaren med förslag på hur kärnkraftverk kan byggas snabbt d.v.s. under 12 år (plus minst 10 år försening, som är fallet i Frankrike och Finland, med mycket kostbara fördyrningar som följd). Nyamko Sabuni vill att kineserna ska bygga.
 
Läs då följande noga: World Nuclear Association: Kärnkraft i Kina
 
Alltså för Kina - fossilbränslekraft 1054 GWe (GigaWatt, 10⁹ W elektrisk effekt), vattenkraft 332 GWe, vindkraft 149 GWe, solcellskraft 77 GWe och kärnkraft 33.6 GWe. Problemet med vind- och solkraft är inte långsamt färdigställande, dålig kostnadseffektivitet eller låg konkurrenskraft. Det är tvärtom. Färdigställande av nyckelfärdig anläggning går fort. Kostnadseffektiviteten och konkurrenskraften är mycket hög och ökar i takt med den tekniska utvecklingen. Den är bättre och blir bättre än för kärnkraft.
 
Utveckling av kärnkraft går däremot väldigt långsamt - världens första kärnkraft generation 4 är kinesisk och kallas CFR-600 men är ännu inte i prototypstadiet, vilket den beräknas vara omkring 2030.
 
Produktionskapaciteten för att generera vind- och solkraft har ökat kraftigt. 2016 ökade kapaciteten med 17.3 GWe för vind och 34.8 GWe för solpaneler men utnyttjandet av kapaciteten minskade. Varför? Jo, till följd av omkopplingsbrister i elnätet för att kunna leverera elektricitet där det behövs (känns detta igen för lilla Sverige?). 50 TWh (10¹² wattimmar) vindkraft kunde inte levereras 2016 till följd av brister i elnätet enligt National Energy Administration. Flera regioner har fått order om att inte godkänna fler vindkraftprojekt innan överföringsinfrastrukturen förbättrats. Brister 2016 berörde främst regioner som Gansu (yta som hela Sverige med ca 25 miljoner invånare), 43% av produktionen, Xinjiang (yta som 3 gånger hela Sverige med ca 22 miljoner invånare), 38%, Jilin (yta som mindre än halva Sverige med ca 27 miljoner invånare), 30%, Inre Mongoliet (yta som 2 gånger hela Sverige med ca. 25 miljoner invånare), 21%, och Heilongjiang (yta som hela Sverige med ca 38 miljoner invånare), 19%. För elnätskoppling av solpaneler råder en liknande situation med brist för 7 TWh. Brister i elnätet, för en landyta som är 7,5 gånger större än hela Sverige och med 137 miljoner medborgare, har alltså fått stora konsekvenser för utbyggnaden av vind- och solkraft i Kina. Kina är ett kopiöst mycket större land än Sverige, men trots detta har Sverige inte bara samma problem utan även inkompetensproblem att bygga ut en modern elnätsinfrastruktur. Detta innebär stora fördröjningar av fördelningen av den kraft som redan produceras i Sverige men innebär också stora hinder för utbyggnad. I detta läge är det obegripligt hur SD, M, KD och L kan diskutera utbyggnad av kärnkraft.
 
Kina har gigantiskt mycket större problem. Kolkraften, som står för 71 % av elproduktionen, ska ersättas. Att bygga ut elnätet är en enorm utmaning. Kärnkraftverken är planerade för de industritäta områdena utmed kuststräckan Hainan - Liaoning och ?innanför? denna. 60 % av Kinas kärnbränsle kommer att behöva importeras, vilket kommer att betyda stora konkurrensutmaningar för världens kärnkraftsdrift. Att i detta läge för lilla Sverige förorda kärnkraftverk förefaller som ren ekonomisk idioti. Det ansvarsfulla bör vara att bygga ut elnätsinfrastrukturen och planera för framtidens mer kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga vind- och solkraft.
 
Svenska Kraftnät - SydVästlänken
Om projektet: I södra Sverige är konsumtionen av el ibland större än produktionen. Här finns dessutom flera elförbindelser till andra länder. Med en kapacitet att transportera 2 x 600 megawatt, motsvarande ungefär vad två kärnkraftsreaktorer producerar, kommer SydVästlänken att begränsa de skillnader i elpris som ett underskott av el innebär.
 
2010-04-23 ansöktes om koncession, södra grenen.
SydVästlänken är vår största investering någonsin och sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Med länken i full drift kommer kapaciteten att överföra el mellan mellersta och södra Sverige att öka med upp till 25 procent.
 
Rapport, 2019-08-21: Under provdriften av länk 1 i SydVästlänken inträffade flera skarvfel, vilket innebär att alla 570 skarvar kommer att bytas ut. Drifttagningen av SydVästlänken flyttas därför fram till oktober 2020. Risken för effektbrist i södra Sverige ökar inte nämnvärt på grund av förseningen. Däremot fortsätter elpriset i elområde 4 att vara något högre jämfört med övriga Sverige.
 
Rapport, 2019-05-27: I början av maj togs ett stort steg närmare drifttagningen av SydVästlänkens likströmsförbindelse då den första länken kunde tas i provdrift. Provdriften fick emellertid avbrytas i mitten av maj 2019 efter ett fel uppstått i omriktarstationen. GE Grid arbetar på att åtgärda problemet och räknar med att provdriften ska kunna återupptas inom kort. Den nya uppskattningen är att båda länkarna ska vara tagna i kommersiell drift 31 oktober 2019.
 
Sydsvenska Dagbladet, 2019-08-21
Svenska kraftnäts skandalbygge i skånska Lyby försenas än mer. Det statliga affärsverket har satsat 7,3 miljarder på en omriktarstation och en 43 mil lång elförbindelse. Projektet är fyra år försenat. Nu leder slarv med kabelskarvar till ytterligare fjorton månaders förseningar - och förvärrad elbrist i Skåne.
 
Sydsvenska Dagbladet, 2019-01-28
Räkna med att elpriset blir högre i Skåne än i resten av Sverige under lång tid framöver. Svenska kraftnät meddelar nu att mångmiljardsatsningen på en ny omriktarstation utanför Hurva försenas ytterligare.
 
Sydsvenska Dagbladet, 2015-02-27
Sydvästlänken är ett högspänningsprojekt som tappat kraft.
Längs vägen har en effekt som motsvarar ett mindre kärnkraftverk försvunnit.
? Det imponerar inte, säger Stephan Müchler, vd för Sydsvenska handelskammaren.
 
Läs gärna: China"s nuclear power under the global 1.5 °C target: Preliminary feasibility study and prospects, XIAO Xin-Jian*, JIANG Ke-JunEnergy Research Institute, National Development and Reform Commission, Beijing 100038, ChinaReceived 10 October 2017; accepted 15 May 2018, Advances in Climate Change Research, Volume 9, Issue 2, June 2018, Pages 138-143 - finansierad av China?s National Key R&D Programmes (NKPs)
 
Slutkommentar om Kina:
Det mesta av Kinas elektricitet produceras med fossila bränslen, företrädesvis kol, 71 % (2017). Detta ska bort. Vindkraft hade 2016 kapacitet för 9.1 %, men bara 4 % kunde levereras. 2030 kommer kärnkraftskapaciteten att vara 120 till 150 GWe men kommer ändå bara att utgöra 8 - 10 % av elektriciteten.
 
Slutkommentar om elproduktion i Sverige:
Nuvarande utbyggnadstakt för vindkraft betyder 40 - 70 TWh vindkraft år 2030.  Energimyndigheten har beräknat att vindkraft, som tas i drift 2020, ger en produktionskostnad på 36 öre/kWh och denna produktionskostnad beräknas minska med 3 öre/kWh per 10 TWh ökad produktion. Produktionskostnaden för ny kärnkraft beräknas till ca 100 öre/kWh. En reaktor producerar ca 8 TWh per år och Sveriges 6 reaktorer producerar alltså ca 48 TWh förutsatt att ingen reaktor behöver tas ur drift någon längre tid.

Som kuriosa kan man läsa en artikel i energinyheter.se av John Hardwick där konspirationsteorier och tvivelaktigheter flödar. Om den här typen av propaganda är så uppskattad av det näringsliv som arbetar med elproduktion är svårt att veta. Man kan lätt få uppfattningen att det är ett skämt, men det är det inte. John Hardwick är vd och ägare till Conventus Media House AB som driver ett antal tidningar inom industribranschen och som förmodligen finansieras genom annonser från branschen.