ARTIKEL - läs fler artiklar
Flygbränsle, sockerbetor och kärnkraft

Expressen har särskilt fokus på klimatfrågor, som du hittar överst på menyn under rubriken "klimat". Givetvis är detta bra men har Expressen rätt kompetens att göra bra bedömningar. Expressen har två intressanta inlägg i energifrågan - ett om hållbart flygbränsle och en krönika om kärnkraft med titeln "S och MP måste erkänna sitt ansvar för elbristen". Bägge frågorna kan betraktas som klimatassocierade.

Hållbart flygbränsle, som framställs av socker och majs presenteras i ett videoinslag. Detta s.k. hållbara flygbränsle påstås driva en av de två motorerna i en Boeing 747, en s.k. "Jumbo Jet", och är tänkt att bekämpa klimatförändringarna. Likt en näthandelsbutik påstås det hållbara flygbränslet minska utsläppen med 80 % men vara upp till åtta gånger dyrare än vanligt flygbränsle. Förutom priset är en andra hake att det just nu bara finns ett begränsat utbud. Men med tanke på den omöjliga drömmen om eldrivna flygplan, som anses ligga i den osäkra framtiden, eftersom batteriteknik saknas, som kan få stora flygplan att flyga behövligt långa sträckor, är biobränsle för flygplan attraktivt för flygbranschen. För att lösa hakarna behövs som vanligt bidrag i form av skattelättnader, d.v.s. skattebetalarna ska som vanligt betala för drömkalaset (utan att flyga en meter förstås).
 
Men vad är då hållbart? Jo, till att börja med kan man ju fråga sig hur många munnar som skulle kunna mättas om annat än socker och majs till flygplansbränsle skulle odlas - exempelvis proteinrika grödor. En flygtur, av tusentals, på en timma, för att inte säga sex timmar, skulle förbruka många hektar åkermark med tillhörande maskinpark, naturgödsel, pesticider, arbetsinsatser och fabricerande av flygbränsle ur grödornas skördar. Är detta hållbart? Eller, vart tog tjatet om att mätta världen växande befolkning vägen, som skulle göra ekologisk, hållbar och hälsosam livsmedelsproduktion omöjlig? Ekologiskt odlade och därmed hälsosamma livsmedel måste nog betraktas som hållbart men flygbränsle av jordbruksprodukter?
 
Förutom att utsläppsfritt flygbränsle påstås kunna rädda planeten ur klimatförändringarnas fördärv genom att använda dyrbar åkermark, är nu också en kampanj på gång för att göra kärnkraft till en hållbar lösning på energibehovet och samtidigt befria oss ur det fossila bränslet klimatförstörande grepp. För Expressen tycks ett en sådan vinkling ha två syften. Ett rent politisk och ett rent tekniskt/ekonomiskt. För den nuvarande energikrisen med höga elkostnader läggs skulden på staten i form av två politiska partier. Expressen glömmer kanske de skadade reaktortankar, som skulle ha behövt ersättas till stora kostnader och som inte bolagen ville betala. Men dessa och andra kostnader för underhåll av kärnkraftverken, som hade krävts och krävs för säkerheten och driften, är egentligen ointressanta. Expressens lösning är att dessa kostnader liksom kostnader för nya kärnkraftverk måste ändå skattebetalarna stå för - "Varför tar S då på sig snåla hatten just när det gäller kärnkraften? Med triumferande min undrar ansvarig minister vilka ur näringslivet som är beredda att ta kostnaden för att bygga ny kärnkraft. Tja, vad sägs om staten självt om det skulle krävas?" Staten själv - det är vi skattebetalare. Dessa kostnader blir en stor del av våra elkostnader. Och, vem ska betala för slutförvaringen, som ännu inte är löst för de 100 000 år som behövs - Expressen? Vem tror att Sverige skulle komma lyckligare ut än fransmän och finländare, där bygget av de nya kärnkraftverken är försenade och avsevärt fördyrade. Vem garanterar kärnbränsle och till vilka framtida priser? Säkerhet är inte bara en fråga om kärnkraftverken. Det är lika mycket en fråga om gruvdrift och transporter. Hållbart?
 
Det pratas mycket om fjärde generationens kärnreaktorer. Detta är inte en teknisk lösning utan en uppsjö av olika tekniska mer eller mindre testade lösningar. Färdplanen för 4:e generationens olika reaktormodeller har en beräknat start 2030. Men World Nuclear Association anser att den första kommersiella prototypen (!) kan vara färdigställd först 2030 - just nu pågår i Kina drift av demonstrationsanläggningar. I Frankrike har man lagt ner forskningen på sin reaktor av fjärdegenerationstyp.
 
Men förutom reaktorer som producerar el måste elnätet byggas ut. I Sverige har inte detta visat sig vara en enkel uppgift. Det tog åtskilliga miljarder och framförallt många år för Svenska Kraftnät att bygga ut och integrera elnätet i Sverige (från beslut till färdigställande tog det 16 år och har fortfarande inte tillräcklig överföringskapacitet). Efterhand som den billigare vindkraften byggs ut måste också kraftnätet följa med.
 
Men frågan är om det är elproduktionskapacitet som saknas eller det är överföringskapacitet eller något annat? Vindkraft är just nu det billigaste och säkraste alternativet att bygga för att öka kapaciteten. Varför är det så många som tycker kärnkraftverk är vackrare och framförallt säkrare än vindkraftverk?
 
Höga elpriser skylls ena stunden på väder och brist på produktionskapacitet där kylan kräver ökad konsumtion och vindstilla ger minskad produktion. I andra fall påstås produktionskapaciteten vara tillräcklig. Men vad bestämmer egentligen priset på en fri marknad? Den nationalekonomiska doktrinen säger att allt styrs av efterfrågan och tillgång på en fri marknad. Kan det vara så att när efterfrågan är hög kan priset höjas därför att varan eller tjänsten går att sälja till ett högre pris även om kostnaderna för produktion är oförändrade och produktionskapaciteten är tillräcklig. De som inte har råd får helt enkelt stå utan. När efterfrågan är låg så kan man tänka sig att producenten står där med ett överskott. Då kanske produktionsföretaget vill sänka priset i förhoppning om att köpviljan ska öka. Men vad är hållbart för klimat och miljö?
 
Vattenfall, Uniper, Fortum, Statkraft och Skellefteå Kraft är de största elproducenterna i Sverige. Dock ökar andelen energikällor i form av sol- och vindkraft, vilket medför att mer el produceras lokalt av mindre elproducenter. Det totala priset för el som vi konsumenter betalar består i grova svängar av 40 % produktionsbolagspris (kallas för produktionskostnader men innehåller även vinst), 40 % skatt och 20 % distributionsbolagspris.
 
Vi har en gemensam elmarknad som ursprungligen bestod av Danmark, Norge och Finland, men numera består av
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Elpriset fastställs på en elbörs, Nord Pool, och sätts timme för timme baserat på tillgång och efterfrågan. Elproducenter, d.v.s. de stora produktionsbolagen (samt de som skjuter till överskottsel från vind och sol från egen produktion), och elhandelsföretag (elåterförsäljare; elleverantör) lämnar bud på sälj- respektive köppris (det finns idag minst 150 produktions- och elhandelsföretag). Säljarna av el påstår att priset avgörs av hur stor kostnad elproducenterna har för att producera varje kWh el. Och, dessa kostnader varierar stort mellan olika energislag. Vindkraft ger billig el att producera när väl investeringskostnaderna är inräknade. Kärnkraft har väldigt höga investeringskostnader och elen kostar mer att producera och kräver i motsats till vindkraft bränsle att driva. Den s.k. fysiska elmarknaden, där elen säljs och köps, är, som det heter, avreglerad så det råder fri konkurrens. Icke att förglömma - drivkraften för en fri marknad med fri konkurrens är inte bara för produktionsbolagen att täcka sina kostnader för att producera el utan även att göra en icke obetydlig vinst till sina ägare. Vinstmaximering är den egentliga drivkraften för företag i en fri marknad.
 
Om tillgänglig el kommer från vind- och vattenkraft blir priset lågt. Men, om efterfrågan är större än tillgången från vind och vatten, måste elen komma även från kärnkraft och annan typ av kraftverk där produktionskostnaden är hög. Detta är basen för vad som påstås vara tillgång och efterfrågan. Priset sätts också med utgångspunkt från överföringsbegränsningar. (Om det finns begränsningar betyder detta att elnätet inte är ordentligt utbyggt - främst av Svenska Kraftnät). Sverige är, som förmodligen alla vet, indelat i 4 elområden eller mer korrekt, 4 elhandelsområden. Därför blir priset olika i de olika områdena, men inte enbart p.g.a. brister i överföringskapacitet.
 
Elhandeln består inte bara av Nord Pool som ägnar sig åt fysisk handel (spot) utan även av en finansiell handel (derivat). Det betyder att elhandeln och dess prissättningar innefattar även en finansiell handel med el på aktiebörsen. Handeln kan vara kopplad till utsläppsrätter men också s.k. elderivat. Handel med utsläppsrätter påverkar givetvis i första hand priset för el som produceras med koldioxidutsläpp. Elderivatmarknaden påverkar det elpris som konsumenter och företag får betala men i vilken utsträckning vet inte ens tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen. Mellan den faktiska och den finansiella elmarknaden kan intressekonflikter uppstå, som inte gynnar oss konsumenter. Det heter att den finansiella elhandeln främst används för att hantera risker kopplade till den fysiska elmarknadens prisrörelser. Men samtidigt säger energiföretagen att man stödjer de politiska initiativ som vill minska den finansiella marknadens risker. Vad betyder detta? Jo, man vill minska risken för att ett företags konkurs till följd av våldsamma förlustspekulationer i elderivat ska skapa en dominoeffekt av kreditförluster. Det är Finansinspektionens uppdrag att granska marknaden så att regler och lagar följs. Frågan är: varför måste vi ha en inspektion? Kommer inte alltid vi konsumenter i första rummet?
 
Förstår vi konsumenter prissättningen på el och gynnar den oss?
 
Men en sak är dock tydlig för ett lågt elpris - vindkraft. Investeringarna är hyfsat låga. Kostnader för underhåll och drift är låga jämfört med annan kraft. Kostnader för riskhantering och säkerhet är i det närmaste obefintliga jämfört med kärnkraft. Kostnader för ny kärnkraft är en våldsamt osäker investering och kommer att ge mycket dyr el. Alltså, den billigaste produktionen av el är vindkraft och det är också den mest giftfria.
 
/Olof Hellgren
 
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/s-och-mp-maste-erkanna-sitt-ansvar-for-elbristen/
https://www.expressen.se/tv/nyheter/har-landar-passagerarna-efter-historiska-flygturen/
 
https://world-nuclear.org/information-library/nuclear-fuel-cycle/nuclear-power-reactors/generation-iv-nuclear-reactors.aspx
https://www.energy.gov/ne/articles/3-advanced-reactor-systems-watch-2030
https://www.globalconstructionreview.com/china-starts-work-landmark-fourth-generation-fast/
https://www.reuters.com/article/france-nuclearpower-astrid-idUSL5N25Q1MU
 
https://www.gen-4.org/gif/jcms/c_60729/technology-roadmap-update-2013
https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Chinas-HTR-PM-reactor-achieves-first-criticality
 
https://www.fi.se/contentassets/431922e16ec643d0b94c7d8aa1a00a59/rapport2005_6_0505101000.pdf
https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/sa-fungerar-elmarknaden-i-sverige
https://www.energiforetagen.se/
https://www.ellevio.se/om-oss/



(inlagt 2021-12-06)
läs fler artiklar

Energikris och kärnkraft

(inlagt: 2022-01-19)

Den nya gröna, hållbara världen

(inlagt: 2022-01-14)

V som i Vindkraft och V som i Vätgas

(inlagt: 2021-12-09)
Hur är god hälsa kopplad till marknadsekonomin - och maten?

(inlagt: 2021-01-04)
Honungens historia och framtid

(inlagt: 2021-12-05)
Honungsbiets fortplantning och könsdifferentiering - en fråga om hemlig diet

(inlagt: 2021-11-29)
Bin och pollen

(inlagt: 2021-10-04)
Pollinering och bin

(inlagt: 2021-10-01)
Men insekter och småkryp då?

(inlagt: 2021-09-28)