ARTIKEL - läs fler artiklar
Alla människor har bekämpningsmedel i urinen

Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. I projekt som initierades av Länsstyrelsen i Skåne och som erhållit Naturvårdsverkets stöd har Arbets- och miljömedicin i Lund med vätskekromatografi-tandem masspektrometri (LC/MS/MS) undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. Urinhalter av nämnda ämnen undersöktes i två grupper ur allmänbefolkningen (N=100 och N=116), en grupp vegetarianer (N=40) och en grupp nyinvandrade från olika länder (N=50). Deltagarna besvarade också en kort enkät med frågor om matvanor och livsstil. En mindre yrkesexponerad grupp (N=8) undersöktes också.Hos mellan ca 90 och 100% i de olika befolkningsgrupperna kunde halter av 2,4-D, 3,5-DKA och ETU påvisas, övriga BM i olika andelar i befolkningsgrupperna.

Kemiska bekämpningsmedel (BM) kan indelas i biocider och växtskyddsmedel. Här behandlas främst medel för växtskydd. Användning av BM är i ett globalt perspektiv förenad med betydande risker för hälsa och miljö (Eddleston et al. 2002; Smith et al. 2008). Beträffande långsiktiga hälsoeffekter finns farhågor om neutotoxiska, hormonstörande, genotoxiska och reproduktionstoxiska effekter. Också i Sverige exponeras både allmänbefolkning och yrkesarbetande för BM. Rester av BM återfinns i vatten, mark och luft (Törnquist et al. 2002; Kreuger et al. 2003 och 2004) och i livsmedel. Det gäller såväl för äldre persistenta medel som för ¨modernare¨ BM. De befarade klimatförändringarna kommer troligen att innebära stora förändringar av grödor och skadegörare - och av bekämpning mot dessa - världen över. Det medför ett behov av kontinuerlig övervakning av miljö- och hälsoeffekter av BM och beredskap till åtgärder.4I Sverige används mest herbicider - glyfosat dominerar här som i resten av världen, samt fenoxisyror - men även fungicider, retarderingsmedel och i begränsad omfattning insekticider (Se Kemikalieinspektionen 2005 och övrig årlig försäljningsstatistik på www.kemi.se). Inom EU och i andra länder sprids andra mer toxiska medel och i större kvantiteter per ytenhet än i Sverige (cf. Wesseling et al. 2001).Allmänbefolkningen exponeras främst genom födointaget (Lu et al. 2001 och 2006; Saieva et al. 2004); BM som används för växtskydd vid framställning, transport och lagring av livsmedel når till slut konsumenten.För övervakning av befolkningens exponering för BM via kosten utför Livsmedelsverket (SLV) regelbundna - men fåtaliga - stickprov på livsmedel. Rester av BM (inklusive tillväxtregulatorer) påvisas i våra livsmedel, främst i (färska) frukter och grönsaker men även i spannmålsprodukter och animaliska födoämnen (Fenske et al. 2002; Andersson et al. 2008; Andersson och Jansson 2005 och 2008). I ca hälften av proven av frukter och grönsaker påvisas rester av BM. Importerade sådana livsmedel har i ungefär 5-6% halter över gällande gränsvärde (MRL), i inhemskt producerat i mindre än 0,5-1%. Vi får vanligen i oss några procent av det acceptabla dagliga intaget (ADI) via livsmedel men den akuta referensdosen (ARfD) kan för akutgiftiga bekämpningsmedel överskridas hos högkonsumenter och barn. I Tyskland har urinhalterna av organiska fosforföreningar hos barn bedömts tangera motsvarande ADI-värden (Heudorf och Angerer 2001b; Heudorf et al. 2004). På senare år finns en tendens till ökning av resthalterna av BM i livsmedel och dessutom till fynd av två eller flera BM per enskild livsmedelsprodukt (Wivstad 2005; Andersson et al. 2008; Andersson och Jansson 2008). Bland de vanligaste fungiciderna som SLV återfunnit på senare år finns iprodion, procymidon och vinklozolin.5För en samlad bild av befolkningens exponering för BM kan övervakningen av resthalter i enskilda livsmedel kompletteras med exponeringsbiomarkörer i humana kroppsvätskor, t ex urin. Detta ger ett mått på den totala ?belastningen? från all kost liksom från andra källor. Biologisk övervakning speglar alla upptagsvägar och ev riskgrupper - personer som av något skäl blir mer exponerade än andra - kan relativt lätt identifieras. Biologiska övervakningsmetoder har visats vara överlägsna andra metoder att klassificera exponering för BM i befolkningen (MacIntosh et al. 2001; Arbuckle et al. 2004; Arbuckle och Ritter 2005). Numera utfasade medel liksom ännu aktuella BM återfinns också i biologiska prover från allmänbefolkning i flera länder. Det finns t ex studier av resthalter av BM ännu i användning som insektsmedel av typen organiska fosforföreningar och pyretroider samt av herbicider som klorerade fenoxisyror (Maroni et al. 2000; Saieva et al. 2004; Heudorf et al. 2006). Det är dock ett fåtal typer av medel som studerats på detta vis bl a därför att analysmetoder inte finns eller därför att tillgängliga metoder varit alltför okänsliga (Barr och Needham 2002). Inte minst är exponeringen för fungicider otillräckligt undersökt men några rapporter som behandlar metaboliter av dithiokarbamater och dikarboximider har presenterats (Kurttio och Savolainen 1990; Maroni et al. 2000; Colosio et al. 2006; Turci et al. 2006; Fustioni et al. 2008).Även andra exponeringskällor än maten finns (Heudorf et al. 2004; Arbuckle et al. 2006). Boende och lek invid sprutade arealer och inte minst hushållsanvändning - utomhus och inomhus - och behandling med läkemedel för utvärtes bruk - hör dit (Fenske et al. 2005). Anställda inom lantbruks-, frukt- och trädgårdsnäringarna exponeras dessutom i yrket. Fenoxisyrorna MCPA och 2,4-D har t ex återfunnits både hos yrkesverksamma och hos allmänbefolkning (Kolmodin-Hedman et al. 1983; Hill et al. 1995; Heudorf och Angerer 2001; Hardt och Angerer 2003; Arbuckle et al. 2004; Arbuckle och Ritter 2005). Biologisk övervakning av exponeringen för yrkesverksamma har tillsammans med annan information6givit värdefull kunskap om källor och vägar till exponering och upptag men också i samband med yrkesexponering är det bara ett fåtal BM som alls undersökts (Perry et al. 2006; Alexander et al. 2007).

information:
- länk

(inlagt 2011-01-26)
läs fler artiklar

När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)

Att tänka på om man vill ha nitritfri julskinka

(inlagt: 2017-12-17)

Ekologiska ägg, Livsmedelsverket och Svenska Dagbladet

(inlagt: 2016-10-29)
En cancer orsakad av exponering för pesticider erkänd som yrkesskada i Frankrike.

(inlagt: 2015-06-19)
Skulle du doppa ditt husdjur i nervgift?

(inlagt: 2015-06-12)
Sydsvenskan påstår att forskning visar att vi har allt mindre gift i våra kroppar

(inlagt: 2014-10-10)
Roundup som giftig aktiv substans eller giftigare soppa av olika substanser

(inlagt: 2014-02-12)
Pesticider hot mot våra barn

(inlagt: 2014-02-05)
Myter om pesticider

(inlagt: 2013-12-17)