Pesticider hade 1996 ett värde på den globala marknaden på cirka 140 miljarder kronor per år (Källa: AKADEMIE FRESENIUS). Värdet för 2008 uppskattas till 370 miljarder kronor. En uppgång med 29% bara på ett år. (Emerging Trends and Opportunities in the World Pesticides Market, SBI, November 1, 2008, 177 Pages - Pub ID: SB1928574). Man kommenterar uppgången med: "a record increase that came at a time when a global financial crisis was in full swing."

Trots den stora mängden pesticider, som används i världen, förstör sjukdomar, insekter, ogräs och skadegörare ändå 40% av alla grödor. (David Pimentel, Pesticides and Pest Control, in Integrated Pest Management: Innovation-Development Process Volume 1, Springer Netherlands, 2009).

Men är då lösningen att använda mer och fler bekämpningsmedel och påstå att de gränsvärden för rester i livsmedel är ofarliga? Inom EU testar de individuella medlemsländerna mellan 45 och 683 substanser. Källa: Annual EU-wide Pesticide Residues Monitoring Report - 2006 (senaste rapporten från 2008). Det framgår att Tyskland genomför i särklass flest analyser, nära 16.000. Tvåa är Italien med ca. 6.000 från ackrediterade laboratorier. Norge och Sverige kommer på delad 11:e plats med 1.500.

Resultatet och värdet av dessa analyser diskuteras dock. Det finns synpunkter på att antalet testade substanser är alldeles för lågt. Det finns också synpunkter på de gränsvärden som används. Synpunkterna gäller givetvis vad bekämpningsmedelsrester betyder för människors hälsa på lång och kort sikt. Särskilt vad de betyder för barns hälsa.

Ett tydligt tecken på denna rädsla är den stämning som flera stater i USA 2003 lämnade in mot USAs motsvarighet till Naturvårdsverket, EPA (Environmental Protection Agency). I stämningsansökan står att - "Föräldrar förväntar sig självklart att alla åtgärder har vidtagits av regeringen så att bekämpningsmedelsrester i de livsmedel de ger till sina barn är säkra. Beklagligt nog har EPA misslyckats att skydda barnen från riskerna med att äta livsmedel med ohälsosamma bekämpningsmedelsrester".

Två frågor inställer sig i samband med de uppenbara hälsofaror användning av bekämpning innebär. Kan man lita på myndigheternas möjligheter? Svaret är nej. Kan man lita på gränsvärden? Svaret är nej. I Kanada varnar man för pesticidernas faror - "Många pesticider är kopplade till ökad risk för cancer och effekter på hjärna och lungor, lika väl som, födelsedefekter och andra negativa effekter på reproduktion". Havande kvinnor uppmanas att - "överväga att välja ekologisk mat varje gång tillfälle ges".

Varför vill majoriteten av bönder fortsätta att använda bekämpningsmedel istället för att använda alternativa odlingsmetoder? Har de låst in sig i ett ekonomiskt beroende som de har svårt att ta sig ur? Har de låst in sig i sin egen erfarenhet av att hantera bekämpningsmedel? Subventionerar regeringar användning av bekämpningsmedel - direkt eller indirekt? Missgynnas en flerårig växtföljd? Uppmuntras alternativa odlingsmetoder? Finns det tillräcklig utbildning i teknik för och drift av alternativa odlingsmetoder?

Stämmer det att bara 0.1% av använda bekämpningsmedel når sina mål? Det skulle i så fall betyda att 99.9% når omgivning, vatten, konsumenter, bönder och icke avsedda organismer. Som gift, är pesticider giftiga för människor? Är barn särskilt känsliga och utsatta? Svaret på bägge frågorna är ja.

Innehåller många bekämpningsmedel cancerframkallande ämnen? Svaret är ja. Är insekticider särskilt giftiga för människor? Svaret är ja.

Användning av bekämpningsmedel utvecklar motståndskraft hos skadliga insekter, patogener och ogräs. Omkring 800-1000 skadegörare har utvecklat motståndskraft. Ökas användningen ökar antalet motståndskraftiga organismer. Behovet av nya pesticider och ökad användning kommer ytterligare öka behovet i en ond spiral. Böndernas kostnader kommer att öka och samhällets kostnader kommer att öka. Samhällets kostnader ökar till följd av ökad ohälsa. Hur ska en förorenad miljö - framförallt odlingsmark och vattendrag - kunna återställas? Genom att sanktionera användning av bekämpningsmedel bidrar vi antingen till vårt eget samhälles ohälsa eller till ökad ohälsa i utvecklingsländerna - länder som redan är mycket hårt drabbade. Vill vi ha denna utveckling där miljö och människor förgiftas och förstörs?

Genom att miljön kontamineras kommer också både husdjur och vilda djur att kontamineras. Detta gäller redan många vattendrag med trolig fiskdöd som följd. Ett enstaka exempel är hur bin kan påverkas. Över 90 olika grödor (däribland äpple och bomull) behöver bin för pollinering. Man befarar att omfattande död av bin, som redan drabbat flera länder, beror på pesticidrester i miljön. Detta kan betyda lägre skördar för många grödor, som är beroende av bin. Men det betyder också att vilda växter, som är beroende av bin, påverkas negativt.

På ena sidan står vår mark och våra vatten på spel - våra barns och vår hälsa står på spel. På andra sidan står 370 miljarder kronor på spel för den industri som tillverkar och säljer bekämpningsmedel.

information:
- SBI (Specialists in Business Information)
- Akademie Fresenius
- Industry corner: the pesticide market and industry: a global perspective
- David Pimentel, Pesticides and Pest Control
- Clevo Wilson och Clem Tisdell, 2001, Why farmers continue to use pesticides despite environmental, health and sustainability costs