ARTIKEL - läs fler artiklar
Offentliggör energiföretagens enorma vinster och pengaflödena inom energisektorn

Den 30:e september 2022 kom Europeiska unionens råds förordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Sedan dess har priserna ytterligare ökat men omfördelningen av vinsterna dröjer. Energimarknaden fungerar inte och marknaden kan inte beskrivas som en smart grid. Handeln med el bedrivs på elbörsen Nord Pool, som ägs av Euronext AB, 66 %, och TSO Holding, 34 %, där statliga affärsverket Svenska Statsnät ingår. Euronext äger bl.a. Parisbörsen och Fishpool. De tjänar väl inga pengar på verksamheten? Inte särskilt mycket. Det är de bolag som producerar el som tjänar pengar och det är inga småsummor. Sedan tjänar svenska staten, d.v.s. vi medborgare, stora pengar, som inte går tillbaka till medborgarna eller satsas på ny billig elproduktion. Eftersom det är så stora summor pengar, som el handlas för, finns en hög risk för finansiella störningar. Därför ger Svenska staten kreditgarantier till energiföretagen, som inte själva varken vill eller kan ta risken. Det är väl nödvändigt?
 
Många års utebliven politisk stimulans för satsningar på hållbar energiproduktion har försatt oss i den situation som vi nu drabbas av.

Inom EU bestämmer varje medlemsland sin egen energimix inom ramen för EU:s regler för den interna marknaden och med hänsyn tagen till EU:s klimatambitioner - de främsta förutsättningarna för en väl fungerande marknad är att politiskt främja en säker tillgång på energi, som produceras så hållbart som möjligt och till ett överkomligt pris. Detta är EU kommissionens målsättning för att styra upp elhandeln. Något sent kan tyckas efter att i många år förlitat sig på rysk billig olja och gas.
 
Förslag från Europeiska unionens råd till RÅDETS FÖRORDNING om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna
 
De mycket höga energipriser som konsumenterna för närvarande står inför genererar enorma ekonomiska vinster, inte bara för elproducenter med lägre marginalkostnader, utan även för företag inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna. Dessa vinster beror främst på gynnsamma externa marknadsfaktorer som orsakas av det ryska kriget och inte på företagens egna ytterligare insatser eller investeringar. Dessa höga energipriser skapar svårigheter för EU:s hushåll och företag samt driver upp inflationen, och nödvändiga stödåtgärder ökar de offentliga utgifterna. Det är därför motiverat att minska efterfrågan på el i hela EU för att minska behovet av gaseldad elproduktion och även omfördela en del av de intäkter som genereras av företag inom de olika energisektorerna, till följd av dessa exceptionella omständigheter, i syfte att minska svårigheterna för energikonsumenter och samhället generellt. En sådan omfördelning kan uppnås genom olika instrument, beroende på omständigheterna inom sektorn, för att tillgängliggöra dessa medel för konsumenter eller projekt som syftar till att stärka unionens energioberoende, inbegripet möjligheten för medlemsstaterna att rikta delar av bidraget till unionsfonderna i en anda av solidaritet eller använda dem på grundval av avtal mellan medlemsstaterna.
 
Flera medlemsstater har redan vidtagit eller överväger att vidta omfördelningsåtgärder. Åtgärder som enbart vidtas på nationell nivå riskerar dock att skapa ojämlika villkor för företag som är verksamma på EU:s energimarknad. För att skapa lika villkor föreslår kommissionen två kompletterande instrument för att täcka hela energisektorn: a) en åtgärd som tillfälligt inriktar sig på och minskar elproducenternas intäkter, och b) en åtgärd som tillfälligt upprättar ett solidaritetsbidrag från övervinster i fossila sektorer som ingår i denna förordnings tillämpningsområde. Genom att minska elproducenternas intäkter syftar den åtgärd som föreslås i förordningen till att efterlikna det marknadsresultat som producenterna skulle ha kunnat förvänta sig om de globala leveranskedjorna hade fungerat normalt, utan de avbrott i gasförsörjningen som har ägt rum sedan invasionen av Ukraina i februari 2022. Dessutom föreslår kommissionen ett tillfälligt solidaritetsbidrag kopplat till vinster från företag verksamma inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna, som har ökat betydligt jämfört med tidigare år.
 
Medlemsstaterna kommer att använda intäkterna från solidaritetsbidraget för att ge stöd till hushåll och företag och för att mildra effekterna av de höga energipriserna. De bör också använda intäkterna från denna kortsiktiga åtgärd för finansiering av åtgärder för att minska energiförbrukningen och stödja industrier, vilket därigenom ytterligare stärker unionens energioberoende på längre sikt.
Rådet enas om krisåtgärder för att sänka energipriserna
 
Hur mycket betalar vi sammanlagt?
Hushållen i EU och deras sammanlagda kostnader för el ligger mellan 5 och 20 biljoner kr.
EU har 450 000 000 medborgare. Antal hushåll i EU är 200 000 000. Om varje hushåll betalar i snitt 2000 kr för el per månad, blir detta 400 miljarder kr per månad och 4 800 miljarder per år. Om vi räknar in av UK blir siffran så klart ännu vassare. Number of private households in the European Union (EU27) from 2012 to 2021
 
2020 beräknades kostnaden för el per hushåll till 12000 kr, vilket är sammanlagt 2 400 miljarder kr.
2022 beräknades kostnaden för el per hushåll till 18500 kr, vilket är sammanlagt lika med 3 700 miljarder kr. Euro zone consumers in for a shock as power bills soar
 
Men Goldman Sachs förutspår att notan kommer att gå på 20 000 miljarder för 2023 om krisen inte åtgärdas. Europe"s household electrical bills could surge by $2 trillion by next year amid a worsening energy crisis, Goldman Sachs warns
 
Var får Svenska Kraftverk sina miljarder från?
I ett elprisområde där tillgången överstiger efterfrågan bjuder elproducenten sin el till ett lägre pris på elbörsen än i ett elprisområde där tillgången är lägre än efterfrågan. Om det inte finns tillräckligt med kapacitet att föra över all el som behövs måste e Elhandelsbolaget i SE3 köper elen till det högre priset på elbörsen och säljer det vidare till sina kunder, hushåll och företag.
Prisskillnaden går till den som flyttar kraften från SE2 till SE3, det vill säga Svenska kraftnät. Hur hänger elpriser, elområden och kapacitetsavgifter ihop?
 
Vad gör politikerna i Sveriges Regering?
Några, förutom staten som inkasserar skattepengar, kanske gör goda affärer medan vi medborgare utan miljon- eller miljardtillgångar uppmanas av EU (och regeringen) att spara ännu mer än vi redan av kostnadsskäl gjort. Och vilka kärnkraftverk löser krisen inom de närmaste 20 åren med flera gånger dyrare el än vind- och solkraft? Kan regeringen svara på denna enkla fråga? Flera havsbaserade vindkraftsparker, godkända av länsstyrelsen, ligger på regeringen bord. Flera kommuner med avigt inställd uppfattning till landbaserade vindkraftverk hindrar en snabb (3-5 år) utbyggnad under parollen - "gärna vindkraft och billig el men inte på min bakgård". Svaret är givetvis: fega och sega politiker - på riksdagsnivå och neråt.
 
Fakta om Kraftnätsbolagen och kreditgarantier
TSO Holding ägs av statliga affärsverket Svenska kraftnät, 28,2 %, norska, Statnett, 28,2 %, danska Energinet, 18,8 %, finska Fingrid, 18,8 %, lettiska AST, 2,0 %, estniska Elering, 2,0 % och litauiska Litgrid, 2,0 %. 2019 köpte Euronext N.V. (European New Exchange Technology - ett publikt aktiebolag) 66 % av aktierna i Nord Pool. Köpet var genomfört 1:e januari 2020. TSO betyder kort och gott transmisson system operator. TSO Holding äger alltså andelar i Nord Pool och kan, som holdingbolag, överföra vinst från dotterbolaget Nord Pool AB (eller rättare AS aksjeselskap eftersom det bildades i Norge av Sverige och Norge, 1996).
 
Regeringen ger Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 000 000 kronor för kreditfaciliteter till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB.
Uppdrag om statliga kreditgarantier för elproducenter
Energiföretagen förklarar: Skillnaden i elhandel på Nord Pool och NasdaEnergiföretagen förklarar: Skillnaden i elhandel på Nord Pool och Nasdaq

Hans Larsson och Olof Hellgren



(inlagt 2023-01-20)
läs fler artiklar

Radioaktivt och giftigt avfall från uranbrytningen

(inlagt: 2024-01-24)

Kommer elen att bli billig eller dyr?

(inlagt: 2024-01-16)

Lögn och Kärnkraft

(inlagt: 2023-05-22)
Vad kostar el från nybyggda kraftverk?

(inlagt: 2023-03-28)
Media ljuger om kärnkraft

(inlagt: 2023-03-09)
Valfläsk - det här lovade de fyra regeringspartierna före valet om elkrisen

(inlagt: 2023-03-03)
Elen - hur mycket betalar vi tillsammans och till vem?

(inlagt: 2023-02-22)
Elpriset bestäms av olje- och gasbolagen, BP och Shell, som gör enorma vinster

(inlagt: 2023-02-08)
Utvecklingen av vindkraft i Sverige

(inlagt: 2023-02-02)