Uniper är ett energiföretag med säte i Düsseldorf, som 2021 hade en nätt omsättning på 163,979,000,000 euro. Översatt till svenska betyder detta 1,640 biljoner kronor d.v.s. 10 gånger större än Sveriges statsbudget. Men 2022 i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina drabbades Uniper av våldsamma ekonomiska förluster.
Vad höll då företaget Uniper på med? Sålde rysk gas! Uniper (som står för ?unique performance?) har verkligen gjort skäl för sitt namn. Uniper var, förutom att handla gas av Ryssland, också med och finansierade den nu sprängda gasledningens från Ryssland, Nord Stream 2. Alltså, Uniper handlade gas från Ryssland, som försåg tyska hushåll med energi. Gas var en hörnpelare i tysk energiförsörjning. När Rysslands gasleveranser till Tyskland drastiskt minskades och till slut avstannade helt led Uniper enorma ekonomiska förluster. I juli, samma år, går tyska regeringen och Fortum med på att rädda Uniper för 15 miljarder euro. Tyska staten går med på att betala 267 miljoner euro för en 30 %-ig ägarandel i Uniper och samtidigt erbjuda likviditetsstöd på nästan 8 miljarder euro. Varifrån kom då Fortum, Finlands statsägda energiföretag? Jo, Uniper ägdes 2020 till 78 % av finska Fortum, som hade stora gasintressen i Ryssland. När tyska staten och Fortum löste ut Uniper minskades Fortums ägande till 56 %. Men nu ville tyska staten nationalisera Uniper för att bli ensam ägare och Fortums ägarandel löstes ut. Nu
ägs Uniper till 99,12 % av tyska staten.
Vad gör då Uniper i Sverige? Dom gör kärnkraft! Uniper äger svenska kärnkraftverk enligt:
Oskarshamn kärnkraftverk ägs till 54,5 % av tyska Uniper genom företaget Sydkraft och finska Fortum äger 45.5 %. Alltså ett statligt ägd kärnkraftverk men inte av svenska staten utan tyska och finska staten. (Två av Oskarshamns tre reaktorer är nedstängda, O1 (46 år) och O2 (40 år). O3 är i drift). Ringhals ägs till 70,4 % av svenska statliga Vattenfall och av tyska statliga Uniper genom sitt svenska dotterbolag Sydkraft till 29.6 %. Två av fyra reaktorer är nedstängda medan två är igång. Forsmark ägs till 66 % av Vattenfall, Mellansvenska Kraftgruppen äger 24,1 % (dotterbolag till svenska Fortum 87 %, Skellefteå kommuns Skellefteå Kraftaktiebolag 7,7 % och E.ON Kärnkraft Sverige AB 5,3 % ), medan Uniper förfogar över resterande 9,9 % genom sitt dotterbolag Sydkraft.
Vad innebär då det tyska ägandet av svensk energimarknad? Tyskland lägger ner sina kärnkraftverk - i Tyskland. Men för att tillförsäkra tyska hushåll energi nu när de ryska gaskranarna har stängts, är det bra att äga svensk energiproduktion. När tyska medborgare fryser måste Sverige exportera el till Tyskland. Så har EU bestämt. Men nu är det så vist inrättat att endast elprisområde 4, exporterar el till Tyskland. Efterfrågan i Tyskland är stundtals mycket hög och det höjer Nord Pools pris på el eftersom konstruktionen för elpris innebär att den tyska efterfrågan räknas in i efterfrågan från elprisområde 4. Simsalabim, blir priset i elprisområde 4 högt. Elprisområde 4 tvingas dessutom importera dyr el från flaskhalsgrannen elprisområde 3. Dessa faktorer gör att de svenska medborgarna i elprisområde 4 får betala ett avsevärt högre elpris än övriga Sverige, när tyskarna fryser. De var ju vana att elda med billig rysk gas som flödade in i landet. Med Rysslands anfallskrig i Ukraina gick inte omställningen till grön energi som det var tänkt. Hur länge den tyska staten hade tänkt sig att vara beroende av rysk gas vet ingen. Men Nord Stream 2 kanske kan förklara en del. Varför finansierade tyska Uniper och finska Fortum den ryska transporten av gas med en helt ny ledning? Det kan man ju också fråga sig.
Tyska regeringens plan är att 2030 ska 80 % av elen komma från förnybara energikällor med hjälp av 28 miljarder EUR, The German Renewable Energy Act 2023.
Varför är då tyska Uniper särskilt intresserad av att hålla svensk kärnkraft igång till minst 2045? Dessutom, varför ingår Uniper i ett samarbete som ska utveckla SMR, små modulära reaktorer? Hur går detta ihop med Tysklands planer på en grön omställning utan kärnkraft? Det förefaller ytterst märkligt att i Sverige äga kärnkraft och dessutom delta i utveckling av ny kärnkraft. I rapporten ?Electricity 2030: long-term trends - tasks for the coming years? utgiven 2023 av Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, finns inte ett ord om kärnkraft. Jo, förresten det gör det - "This means that it will be increasingly cheaper to produce electricity from renewable sources and, in the near future, it will be more economical to produce electricity from renewables than from coal and nuclear energy". Vill Tyskland lura på svenskarna dyr el från kärnkraft? Eller, lever Uniper sitt eget liv utan kontroll från ägaren, den Tyska staten. Eller, utnyttjas vi svenskar att fylla på Tysklands egen kassa?
Tyska staten bygger ut sitt kraftnät för att möta den nya elproduktionen: Vid slutet av 2022 ska Tysklands kärnkraftverk och andra konventionella kraftverk gradvis ha avvecklats. Detta medför att mer än 7500 kilometer transmissionsnät måste uppgraderas eller byggas ut de närmaste åren. För att kunna koordinera produktion och konsumtion av el måste dessutom det elektriska nätet byggas mycket smartare. Tyskland vill dessutom att kraftnätet till andra Europeiska länder byggs ut, så att det går att importera Skandinavisk vattenkraft.
Är Tyskland redo för omställning? Ja! Är Sverige redo för samma omställning? Nej!
Medan tyska staten utvecklar både elproduktionen och transmissionen gör den svenska ingenting. Var finns svenska utbyggnadsplaner för landbaserade och havsbaserade vindkraftverk? Var finns viljan och kompetensen att bygga ut kraftnätet för att möta modern kraftöverföring? Den svenska regeringen med statsministern och näringsministern i spetsen gör sig till åtlöjen genom att hela tiden prata om kärnkraft som enda alternativet. Uniper i Sverige tycks ryckas med i detta vansinnesspel som ställer förnybara billigare kraftverk på undantag och prackar på svenska skattebetalare det betydlig dyrare alternativet kärnkraft. IEA, internationella energirådet, skriver i rapporten
Renewables 2022: "
Renewables are the only electricity generation source whose share is expected to grow, with declining shares for coal, natural gas, nuclear and oil generation".
Olof Hellgren och Hans Larsson