Stefan Löfven åker X2000 men tycker inte det går fort nog mellan Stockholm och Skövde. Som boss för regeringen säjer Stefan Löfven att C och L är med på att bygga höghastighetsbanor från Stockholm till både Göteborg och Malmö. L är kanske inte med på det tåget längre. Och varför ha så bråttom? Är det inte så att de långväga resenärerna, som har väldigt brått, kanske inte är så många, medan de som ska åka varje dag till jobbet en kortare sträcka är betydligt fler. Det borde vara vardagsresenärernas problem som kanske först borde lösas - som alternativ till alla bilar med en person i varje och vars humör prövas varje dag i långa köer främst kring de nämnda städerna Stockholm, Göteborg och Malmö - men också en hel del andra städer och samhällen. Men nu är det inte vardagsresenärerna Stefan Löfven tänker på. Utan de som idag flyger inrikes. Deras framtid är tydligen höghastighetståg. Det är dessa människor som ska bidra med utsläppsminskningar. Det är dessa människors brådska som kräver en timma kortare restid mellan Stockholm och Malmö - och - 30 minuter mellan Stockholm och Göteborg - och så tillbaka till Stockholm förstås - annars flyger dom. 
 
Stefan Löfven vill ha nya stambanor för höghastighetståg, för att "köra" fler tåg på de befintliga - inte minst godstransporter som idag fyller motorvägarna. Men egentligen vill han underlätta för lastbilarna genom att elektrifiera vägnätet. Vad är då vunnet? Och vilka politiska signaler ger detta från en ansvarig regering?
 
Stefan Löfven tycker förstås inte vi ska sluta flyga även om de som har mycket brått ska åka tåg. Han tycker vi ska fortsätta leva något han kallar för "det goda livet". Det är frihet att flyga och människor ska leva i frihet och kunna utveckla sina liv, säjer Stefan Löfven. Stefan Löfven har sin logik kring flygets utsläpp. Flyget måste bli rent, säjer Stefan Löfven, och därför ska flyget betala för sina utsläpp. Blir det rent och mindre utsläpp då? Ja, Stefan Löfven litar på tekniken, d.v.s. de företag som utvecklar teknik. Han imponeras av det flygplan som flög runt jorden på ett år med bara solpaneler som energikälla. Stefan Löfven skulle sätta rätt mycket på (hur mycket då?) att snart (lite obestämt tidsperspektiv - ungefär som "kommer strax" eller "kommer snart") tar det bara några månader, men vips är vi där och då är flyget rent. Tills dess anser Stefan Löfven att Sverige behöver en internationellt stark flygplats (kommentar: betyder Arlanda). Dock svävar han på målet om en utbyggnad av Arlanda. Nu, säjer Stefan Löfven, har vi ju lagstiftat om att vi ska ha nettonollutsläpp år 2045 d.v.s. om 25 år, så då måste någon se till att flyget blir renare så vi kan fortsätta som förut och då behövs Arlanda för att inte Sverige ska tappa konkurrenskraft och det ska vi inte göra, säjer Stefan Löfven. Hur tänkte du, Stefan Löfven, att detta ska gå till utan politiska beslut annat än nettonollutsläpp? Det vet inte Stefan Löfven.
 
Stefan Löfven har i flera år bestämt sig för att äta mindre med kött och har kanske gått över från nöt till kyckling. Stefan Löfven tycker det är smart att åka tåg (han kanske inte har så brått). Stefan Löfven har valt att avstå från plastkasse för plast är inte smart - det måste vi dra ner på (kommentar: det är inte plastkassar som fyller "soptunnan" - det är mängden plastförpackningar för allt från batterier till livsmedel - men för att minska detta överflöd av plast krävs politiska beslut).
 
Stefan Löfven vill se till helheten. Han vill ha så lite gifter i olika material som möjligt (vad som är möjligt är en tolkningsfråga som tillverkningsföretagen gärna tar över) och då tänker han inte främst på maten utan kläder och skor. Och vi (vi medborgare alltså) ska bli smartare på att minska våra utsläpp. Stefan Löfven tycker att e-handeln smutsar ner med för mycket utsläpp men tror att e-handel ger någon slags frihetskänsla (kommentar: det ger i alla fall den frihetskänslan att man slipper köra iväg till en butik och hem igen). För nu bor ju inte alla så att man kan gå eller cykla till affärer och handla allt vad man behöver. Då är ju frågan: vilket är bäst? Att 1 (en) lastbil transporterar 1000 paket och mottagarna kan gå till ett ställe och hämta var sitt paket - eller - om 1000 personer ska köra till närmaste affärscentrum och köpa sin vara? Det finns onekligen olika sätt att ställa upp ekvationen - eller hur? Kanske det istället är bättra att 1000 varor blir 100 nödvändiga varor, men då saktar ju hjulen av tillväxt ner - och det går ju inte.
 
Stefan Löfven tycker att politikerna skyndar på så mycket de förmår och det är nog sant. Det kanske också är sant som Stefan Löfven säjer att politikerna höjer ambitionen hela tiden. Stefan Löfven vill inte sprida ödestro eller fatalism, men det är kanske precis det som blir följden av den process som borde ha startat redan 1992 (27 år sedan) eller helst tidigare. Men tyvärr återstår det mesta fortfarande att göras. Vi (d.v.s. vi medborgare) frågar oss vad Stefan Löfven menar när han begär att vi ska samlas och göra det här (lösa klimatproblemen) tillsammans. Vem lyssnar politiker på? Var finns det klimatforum som representerar medborgarna? Hur många tror att klimatkrisen liksom hälso- och miljöproblemen är på allvar?
 
Kärnkraft avfärder Stefan Löfven som ett onödigt alternativ eftersom Sverige redan producerar ett överskott av el med moderna energikällor (kommentar: tyvärr kan inte överskottet fördelas över landet eftersom statliga Svenska Kraftnät klantat sig och inte lyckats färdigställa en behövlig omriktarstation för SydVästlänkens södra gren trots en investering på 7,3 miljarder skattepengar). Men, säjer Stefan Löfven, det är marknaden som avgör. Det är fritt fram för den som vill satsa pengar på ett kärnkraftverk, men det är kanske inte aktuellt för någon att investera just nu.
 
Det slående är att Stefan Löfven, liksom alla andra partiledare, gömmer sig bakom någon slags självgående teknikutveckling, som ska lösa klimatproblemen så att ansvariga politiker slipper att fatta några obekväma men nödvändiga beslut.
 
Det är bara en sak som måste göras och som endast politiker kan ta ansvar för - sänka koldioxidmängden i atmosfären. Det finns för detta bara en åtgärd som är rätt - sänk koldioxidmängden i atmosfären. Detta betyder självklart, vilket inte skulle behöva påminnas om, att den inte kan tillåtas öka. Hur gör man detta då? Det snabbaste (även om det finns en given tidsaspekt) är genom att öka biomassan i världen, men då går det inte att fortsätta släppa ut koldioxid förrän koldioxidmängden, mätt som koldioxidhalt, är på den nivå som bestämts (ca 350 ppm). Med s.k. förnybart bränsle är tanken att det ska vara ett noll-summe-spel d.v.s. lika mycket som släpps ut ska bindas, men detta funkar inte innan koldioxidmängden har minskats till önskvärd nivå inom den tid vi (världens människor) har på oss. Alltså, det hela är en process som involverar tid och mängd d.v.s. hastighet. Ju, långsammare politikerna är med de nödvändiga besluten ju längre tid tar åtgärderna och vips har vi enligt forskningen överskridit den tid vi hade på oss. Bra? Svaret är nog nej Stefan Löfven och ni andra politiker!